Tuesday, December 22, 2015

En God Jul och ett Gott Nytt År


En av de vackert juldekorerade kyrkorna i Vero Beach

Det här blir den sista bloggen för iår. År 2015 går mot sitt slut. Det har varit ett oerhört dramatiskt år ute i världen med krig som härjar i olika länder och  resulterande flyktingströmmar. Det har varit jordbävningar och förödande stormar, terrorattacker och våld. Ändå rullar livet vidare för de allra flesta människorna.
För Thord och mig har det varit ett förändringens år som jag berättat om i tidigare bloggar. Efter 11 år i Barnmissionens tjänst på Filippinerna har vi flyttat tillbaka till vårt fäderneland. Det är med  undran och spänning vi ser fram emot vad som finns bakom hörnet.


Julfest vid soptippen
Vi fortsätter i alla fall att följa vad som händer på Filippinerna och jag väljer idag att berätta om julfesten man ordnade i Sitio Pintor förra veckan. En av våra härliga svenska volontärer åkte hem till Sverige och samlade in pengar som hon skickade till Barnmissionen . Denna gåva blev matpaket till massor av familjer vid soptippen i Rodriguez till jul. Den dag man bestämt för festen var det en tyfon  över södra Luzon som gav mycket regn i Manila området. Folk kom från sina skjul under paraply eller med skynken på huvudet, men glädjen och tacksamheten gick inte att ta fel på enligt fotona jag fått. Det blev säkert en något drägligare jul mitt i eländet.




Tyfonen Melor, som den hette, drabbade Mindoro ganska illa och under de värsta dagarna evkuerades 750 000 människor från områden i tyfonens väg. Vi gläds över att de filippinska myndigheterna numera har en så mycket bättre katastrof beredskap än tidigare. Det första brutala uppvaknandet skedde under tyfonen Ondoy som gav översvämningar i 80% av Manila. Sedan kom tyfonen Haiyan i Tacloban.  Nu tar man det säkra för det osäkra och många räddas på detta sätt.
Nedan bilder från Mindoro




Från Mario i Tacloban har vi fått nyheter om att det kommit 55 fina stora avelsgetter och 3 killingar till Scandinavian Village och det nybyggda gethuset. Vi har inte fått några foton ännu på getterna men det kommer.  Vi gläds över att detta projekt sakta går framåt, allting tar sin tid men det står i alla fall inte still.

Detta foto togs i höst under uppbyggnaden av gethuset som nu står klart den 1 december
Nu är vi inne på vår sista vecka här i Florida. Vi har välkomnat 3 av våra barn hit med familjer.  Det blir en annorlunda jul, ingen julgran, ett ganska enkelt julbord och köpta  julklappar bara till barnen. Bland oss vuxna tänker vi ge varandra gåvor i form av tjänster under året som kommer.
Thord och jag vill önska alla er som läser min blogg en 
GOD JUL och Ett GOTT NYTT VÄLSIGNAT  ÅR 2016.







Monday, December 14, 2015

Djur och natur i Florida samt nytt klassrum i Shining Light

Florida dagarna fortsätter med omväxlande regn och solsken. Det har varit intressant att se ett annorlunda djur och växtliv. Jag kommer att dela med mig av några av mina nya ”bekanta”.

Ibland  ser man en helt ensam pelikan men för det mesta rör de sig i flock som nedan.


När jag tänker  ”pelikan” så ser jag för mig en barnbok jag läste för mina barn när de var små, där pelikanen var ett flygplan åt en liten detektiv. Är det nån som vet vilken bok jag menar ? Här i Florida finns det i alla fall levande pelikaner som flyger med sina stora vingar och dyker efter fisk. Fisken silas i näbb-säcken innan den sväljs.  Smart.


En dag hördes ett förfärligt kraxande nere på gården där vi bor. Det var de här stora fåglarna som spatserade över parkeringen. De kallas ”Sandhill Crane” på engelska och fråga mig inte vad de heter på svenska. Deras vingspann är upp till 2 meter så det var en imponerande syn.


Nere vid stranden finns en plats där måsarna träffas och samtalar om livets glädjeämnen och svårigheter. De är inte särskilt snälla mot varandra, är det en som får tag i något att äta blir det slagsmål om go`biten. Tänk att det alltid ska bråkas. Tänk om man kunde byta ut missunsamhet mot generositet. Det vore något det.




Jag har aldrig i mitt liv sett så mycket ekorrar som här. De är dessutom ganska orädda och kommer nära så man kan fota dem. Jättesöta är de med sina yviga svansar och man får lust att sjunga ” Ekorr´n satt i granen” men det är ju fel här, för här sitter de i palmen.


Den lilla ödla jag är mest van vid från mina år i  Bangladesh och Filippinerna är gecko ödlan. Här finns en annan variant som jag inte vet namnet på. Deras lilla svans är böjd uppåt, de är mörka i färgen och sitter ibland ock solar sig på stenar som liknar de själva.

Banyan trädet är imponerande i sin utbredning
Den växt jag valt att spegla är Banyan trädet. Det är ett mycket speciellt träd som börjar med att ett frö läggs av en fågel i en palm t.ex. Där fäster fröet sig som en epifyt som sedan ger luftrötter, dessa luftrötter växer sedan neråt tills de når marken. Där slår de rot direkt. På detta sätt bildas många stammar och rötter. Trädet är Indiens National träd och finns i alla tropiska länder. I Filippinerna heter trädet ” Balete” och där tror man att det lever onda andar i trädet.  Så man varnar barn för att titta på trädet för länge. Det lite kusliga med banyan trädet är att allt eftersom det växer så kväver det värdträdet eller splittrar det och det är ju inte så generöst.  

Nytt klassrum 
Från Barnmissionen på Filippinerna har jag fått nyheten att Shining Light skolan äntligen fått sin nya sal, där hemkunskap ska bedrivas. Det var Lyngdal Kristne Grunnskole i Norge som gjorde en stor basar och samlade in pengar till detta nya klassrum. Än en gång TACK till skolan och alla duktiga elever.

Bandet som ska klippas vid invigningen av det nya klass rummet
 
Torbjörn håller tal

Spännande att gå runt och titta. Vad ska vi göra här, undrar nog flera, baka, sy, laga mat ?????






Thursday, December 3, 2015

Helgtraditioner, Bara i Amerika och ett tragiskt PS

Den här bilden är från FN dagen som firades på Hills of Grace 


Olika traditioner och helger.
Tacksägelsedagen
I USA firade man ”Thanksgiving Day”den sista torsdagen i november. Det är en stor och väldigt viktig helg för alla amerikanare. Den grundades av en grupp Plymouth pilgrimer från England 1621 för att  tacka  Gud för den goda skörden i det nya förlovade landet. Festen varade i dagarna tre och man åt kalkon och var tacksam och glad. Seden blev så småningom lagstadgad av president Lincoln och är idag nästan lika stor som julen. Familjerna samlas från när och fjärran omkring det väldukade bordet där det serveras kalkon, potatismos, cranberry sås, grönsaker och pumpa-paj till efterätt.
1:a Advent
I Sverige har det varit 1:a Advent under helgen som gick. Thord, min svägerska Maud och jag körde ner till Bocca Raton och gick på Advents-gudstjänst. Lite märkligt att den första gången jag sjunger ” Var glad, Var glad” på 11 år, är i Florida.
Det var en fin högmässa som anordnades av SKUT, Svenska Kyrkan i Utlandet. I mitten av 1800-talet grundades Sjömanskyrkan i olika hamnar utöver världen för att vara en samlingsplats med kristet innehåll för sjömän. 1976  byttes namnet till SKUT då man insåg att behovet av en kyrka utanför Sverige var stort, inte bara för sjöfarare, utan också för turister och affärsfolk . SKUT i Florida är en ganska ny kyrka, 6 år gammal . Prästen heter Louise och som assistent har hon en ung kantor som heter Julia. Här har man gudstjänster, ärtsoppekvällar, barnaktiviteter, bokcirklar och körer. Vi hörde berättas att man haft över 50 vigslar hitintills i år.
På lördagen innan 1:a Advent besökte vi våra goda vänner Gerd och Lennart Persson, bosatta i Fort Lauderdale sedan många år tillbaka. Där fanns också Gerd´s syster Harriet med make på besök. Harriet, Gerd  och jag växte upp tillsammans i Lissabon och har många glada minnen från vår barndom i Portugal. Det blev en fantastiskt fin dag med mycket prat och uppföljning av vad som hänt i våra liv sen vi sist sågs, vilket var mycket länge. Innan vi gick  frågade Gerd om vi kunde hjälpa till i kören på Adventsgudstjänsten på söndagen. Så kom det sig att Thord och Maud var med och sjöng de vackra orden ” Det susar genom livets strid”. Det var också fint att höra Lennart spela trumpet solo.






Bara i Amerika...
Thord och jag var i Israel i måndags.  I Orlando finns en plats som heter ” The Holy Land”, det är ett stort område där en kristen radiostation byggt upp replika på händelser från både gamla och nya testamentet. Det var lite märkligt alltihop men mycket imponerande.





Jul, Jul, strålande Jul
Juldekorer kommer upp just nu överallt i stan där vi bor. Ljus runt husen, varuhus med ett överflöd av varor, julmusik och levande tomtar som klappar snälla barn. Allt detta är materiellt. Men kyrkorna är också aktiva och i många av dem har man fina julkonserter som hyllar det centrala i julen, Jesu födelse.




Ett tragiskt PS i denna blogg.

Igår skedde ännu en ”mass-shooting” i USA. Ett ungt gift par går in i en konferens lokal i San Bernardino, Californien, iförda masker, svarta dräkter och skjutvapen och dödar 14 oskyldiga människor och skadar 17 andra.  Man vet ännu inte vad motivet bakom händelsen är men ordet ”terror attack” ligger på allas läppar. Kyrie eleison! grek. för "Herre, förbarma Dig".