Mellan två världar i högsta grad

Veckan som gått har det fortsatt att vara varmt, mycket varmt. Men veckan har varit intressant och passat väl  in på titeln på min blogg: ”mellan-världar”

Skills Training Graduation

I fredags var det stor fest på Molfrid Center i Payatas. Ca 80 elever från yrkesträningen fick sina certifikat på att de genomgått utbildningen  och klarat slutprovet på kursen de valt. De olika kurserna innefattar kosmetologi, sömnad, datakunskap, reparation av mobiltelefoner och hushållsmaskiner, screen tryck samt svetsning.

Alla elever verkade vara lyckliga och mycket tacksamma för chansen som Missionen gett dem till  kunskap och nytt hantverk. Hitintills är det ca 40 % av eleverna som får ett jobb  efter kurserna. Det är ett bra , ja MYCKET bra resultat. De flesta eleverna är unga, de har hoppat av skolan och går och drar utan möjlighet till inkomster. Andra är lite äldre män och kvinnor som arbetar på tippen som sopsorterare.



Elever i datakursen med sin lärare i mitten



Mellan två världar

A. Fängelsebesök

Lördagen den 14 maj packade vi in 3 kassar fulla med mat och tidningar i bilen och körde till Bilibid Central Jail, som ligger i södra Manila och hälsade på den danske man som sitter fängslad för förskingring. Varje gång vi kommer dit bedyrar han sin oskuld och säger att han nog snart får komma ut. Om det kan vi inte uttala oss -  det enda vi vet är att han är en medmänniska som bor i ett rum med 45 andra fångar och att han behöver besök. I lördags var han djupt upprörd och orden flödade ur honom när vi anlände. Dagen innan hade en brand brutit ut i Medium Security delen av fängelset som ligger vägg i vägg till huset där han befinner sig. Enligt honom hade 8 fångar  brunnit inne och många blivit rök skadade.

Infarten till fängelset

B.  Bröllop

Efter besöket på fängelset fortsatte vi söderut mot Tagaytay till en vacker katolsk kyrka där en av de social arbetare som arbetat många år i missionen skulle gifta sig. Bröllop är stort på Filippinerna. Det är traditionsfyllt och dyrt. Därför är det många som inte gifter sig utan är sambor för man har inte råd med ett bröllop. Alternativet för de fattiga är att bli vigd av borgmästaren i de massbröllop som ordnas med jämna mellanrum.

Men Leanne hade ett fint och underbart vackert bröllop när hon gifte sig med sin Jasper, kriminologen som hon sällskapat med i flera år. Leanne är en tuff liten dam med skinn på näsan, jag tror hon kommer att lyckas bra i livet.

När vi körde de 12 milen hem i natten efter bröllopsfesten så tänkte jag: Idag har jag varit i två världar på en dag. Det blev nästan  schizofrent i huvudet, så på söndagen fick jag ta igen mig lite extra.



Leanne leds in i kyrkan av sin far



Ett live band gav oss lite hörsel skador vid middagen men "so what"

Fin klädda i gult och svart som var brudens önskemål

Högst personligt

I måndags var det den 16:e maj. Det är min mammas födelsedag. Hon är hemma hos Gud sen många år tillbaka men jag tänker alltid på henne  med stor och varm tacksamhet. Hon var en mycket modig kvinna. Född i den lilla byn Lauker, 3 mil från Arvidsjaur, kände hon tidigt en kallelse att bli missionär. 30 år gammal gav hon sig iväg på en Atlantångare till Kina där hon efter några år gifte sig med min pappa. De arbetade först i Mongoliet och sedan i Kina i ca 12 år. Min mamma var inte de stora ordens kvinna men hennes aldrig svikande omsorg om pappa, min syster och mig, vänner ock de människor  hon åkte så långt bort för att hjälpa, talar högre än ord. Tack mamma för vad du har betytt för mig och så många andra.