Loppis, Andrea kommer hem och besök på MYRC

Loppis i kyrkan

 I fredags var det full fart i kyrksalen på Leto Center. Det var ordnat ett Loppis för att kvinnorna i sparprogrammet ULE ( Unite Learn and Empower) skulle få sälja sina alster. Andra i missionen som hade saker hemma som de ville bli av med, fick en chans att haka på och det hela  blev en glad och ljudlig tillställning. I högtalarna dånade det ut julmusik hela dagen, folk kom och gick från kvarteren runt vårt center och det såldes många objekt. Jag hade bakat svenska vetebullar och muffins som jag skänkte så vinsten kunde gå till missionen. Det hela var ett initiativ av den personal som jobbar med ULE.

Här bor många av ULE medlemmarna

Det finns idag 730 medlemmar i programmet, alla kvinnor. Man samlas en gång i veckan i grupper och samtalar om ämnen som är relevanta både för vardagslivet och för en framtida business. När man samlas sparar man en liten slant och så småningom får man låna motsvarande summa och kan sålunda öka sin kapacitet till verksamhet. Det kan vara att tillverka smycken, köpa och sälja fisk eller ris, ha en liten minibutik, s.k. sari-sari shop, köpa säckar med kol och sälja i mindre förpackning osv.

Lilla Andrea fick komma hem igår.

Den 16 februari kom Andrea till Malward, Barnmissionens undernäringsklinik. Mamman sa att hon var 2 år vilket visade sig vara helt fel. Hon är nämligen minst 4.  Andrea var sjuk, mager och väldigt svag när hon kom. Mamman hade sökt hjälp vid flera tillfällen på den statliga kliniken innan hon så småningom fick höra om Missionens mamma-barn center i Erap City. Det konstaterades att Andrea hade barn-tuberkulos, s.k. primary complex och det hade hon fått av sin mamma som inte visste om att det var hon som hade smittat sitt eget barn. Efter några månader på Malward var Andrea återställd och frisk men mamman vägrade börja ta TBC medecin och så länge hon inte började med det kunde inte Andrea sändas hem och riskera att bli återsmittad. Det är tydligen ett verkligt stigma att bli diagnosticerad med TBC på Filippinerna. Man är rädd för att grannar och släkt ska ta avstånd ifrån en. Det i sin tur är en stor fara eftersom TBC:n sprider sig medan smittade människor inte låter sig behandlas. Till slut övertygades Andreas mamma att ta medecin och IGÅR flyttade Andrea hem igen, lycklig som en liten lärka och strålande som en sol. Vi följer henne med återbesök i hemmet framöver.



Andrea den dagen hon kom i februari



Andrea denna veckan strax innan föräldrarna hämtade henne.

Besök på MYRC , Manila Youth Reception Center

I tisdags var Thord och jag med på den månatliga träffen som Barnmissionen leder i Ungdomsfängelset nere vid hamnen. Där finns hundratals unga mellan 15- 17 år,  mest killar med även en del tjejer. Barnmissionens staff möter ca 50 av dessa regelbundet. En del har begått grova brott andra mindre förseelser. Det var ett speciellt tillfälle denna veckan då de unga fångarna hade övat in drama och sånger som presenterades. Det är med sorg i hjärtat man ser på dessa unga som hamnat så snett i livet. Tjejerna är alla bleka av brist på sol och ljus, killarna är ärrade och tandlösa efter sina gatu-fighter. Måtte något av den kärlek som vi kan förmedla gro och bära frukt i framtiden. Letokyrkans ungdomar var med och gav en fin presentation av evangeliet.



Fängelsegården



Leto kyrkans ungdomar medverkar på fängelset.

Strider i söder

Svåra strider mellan muslim-guerilla och regeringstrupper i Zamboanga på Mindanao har lämnat 33 döda varav 5 civila. För första gången sedan 2008 har militären sänt ut plan och bombat ett område där ca 100 rebeller sägs gömma sig. Tusentals civila har flytt från sina hem.

Mongol Soren hem till Gud

Vi fick ett mycket sorgligt besked denna veckan då vi fick höra att en av evangelisterna som vi träffade i Bangladesh för ett par veckor sedan hastigt dött i en hjärtattack. Tänk gärna på och be för hans familj, fru och två små barn som så oväntat står utan familjeförsörjare.