Adjö barnen, vad är en OFW och nu är det jul igen.

Helgen den 26 augusti firades  det på Europaporten att Pingstkyrkan i Malmö fyllde 100 år . Det blev bl.a.mycket sång och musik som speglade den andliga musiken under 10 decennier. Även invandrar grupper medverkade med sång av helt annan stil, en härlig blandning . Den genomgående tonen var att man ville blicka framåt för att hjälpa till och göra Malmö till en ännu bättre plats att bo på, där alla har en röst som blir hörd.



Denna mycket speciella syn lyckades jag fånga med min kamera i fredags innan vi reste, hundratals gäss fyllde ängen och alla var vända åt samma håll beredda till flykt, såg det ut som.



Flyttfåglarna lämnar snart Sverige och så gjorde vi i fredags. Det är alltid fyllt med en massa känslor när man ska lämna älskade barn och numera också ett litet barnbarn. Hur gamla de än blir så är de ändå ens barn. Jag minns mina kära föräldrar som höll efter mig med goda råd och heja-rop tills jag var 50. För dem växte jag aldrig upp.

3 av de 4 kunde möta upp vid Triangel-nedgången till tåget som tog oss till Kastrup. Jag står alltid med en klump i halsen och försöker vara modig  när jag vänder mig om för en sista vink. Jag inser dock att jag själv valt det liv jag lever. Det är så svårt med balansgången mellan olika saker som måste göras. Ens familj behöver en, men uppdraget kallar.

Och just nu är uppdraget att fortsätta ett tag till med Barnmissionens arbete i Manila och uppbyggnaden av Öppna Hjärtats Barnby.

Vad är en OFW ?

Har du hört talas om fenomenet OFW som betyder Overseas Filipino Workers ? Det är det samlande namnet för de 10-11 miljoner filippinska medborgare som arbetar i andra länder, utspridda över hela världen.  Man reser för att få ett bättre liv, man lämnar allt på hemmafronten för att tjäna mer pengar och ibland för att överhuvudtaget få ett arbete. Den internationella flygtrafiken  är helt sanslöst stor. Plan på plan landar dygnet runt och forslar kvinnor och män ut och in i landet. Det har förvånat mig att de får så lite lön, speciellt de som arbetar som hemhjälp. Bara i Hongkong finns en kvarts miljon sådana  filippinska kvinnor. De arbetar hårt, sparar allt de kan och skickar regelbundet hem penningcheckar till familjen hemma.

Planet vi åkte med den sista biten till Manila var full av OFWs. Mest män denna gången, de arbetar som sjömän eller i konstruktions-branschen. Thord satt bredvid ett gift par i 35 års åldern och började prata med mannen. Han och frun arbetar båda i Kuwait sen mer än 10 år tillbaka. Nu skulle de hem på besök till den vackra ön Bohol för att vara med när deras lilla barn på 1,5 år skulle döpas. Barnet bor hos mormor och morfar nämligen. Märkliga livsöden.

”Nu är det jul igen o nu är det jul igen och julen varar intill påska ...”

 Idag har jag varit ute och provianterat. När jag gick runt med min kundvagn så genljöd mataffären av ”Jingle Bells, Jingle Bells.” HUR kan detta vara möjligt, kanske du tänker. Det finns en förklaring - här på Filippinerna börjar man fira jul så snart det bli den första ” BER-månaden” och nu är det bevisligen Septem BER.  Så nu blir det julsånger hela hösten lång och allteftersom veckorna går kommer glittret, tomtarna och granarna fram. Allt kulminerar i veritabla jul-sagoland som de fattiga eventuellt kan gå och titta på, för att köpa något är bortom möjligheternas gräns.

Ja, så är det i detta land - rikt och fattigt, vackert och fult, tjockt och magert, högljutt och lågmält -  listan kan göras lång. Gapet mellan dem som har mycket och de som inget har är brett och djupt.

Vi hoppas få vara med och hjälpa några, i alla fall av dem som vistas på minus sidan. De ska åtminstone får reda på att de är lika värdefulla  som alla andra och att viljan till förändring kan ligga i deras egna händer.