Mellan världar: Besök i Tacloban

Förra veckan var en speciell vecka då Thord och jag flög ner till Tacloban. Jag hade aldrig varit där i motsats till Thord som reste dit många gånger under vintern då rehabiliteringen av Scandinavian Village och 7 skolbyggnader var på gång efter Tyfonen Yolanda.

Vi hann besöka två av dessa skolor och kunde se att allt var OK och fungerade som det skulle. Vi var nere i Baybay 2,5 timmes bilresa söderut för att titta på ännu ett getprojekt och vi gjorde ett besök i Catbalogan hos den leverantör som försedde Barnmissionen allt material till rehabiliteringen.

För mig var det en upplevelse att se hur staden Tacloban nu lever igen efter den fullständiga förödelsen i november förra året. De flesta affärerna fungerar , ett stort köpcenter kunde åter öppna sina portar i juli månad, det pågick fortfarande reparationer överallt men livet går vidare. Ett stort sjukhus vid kusten blev svårt skadat men håller nu på att repareras med hjälp av utländska pengar. Det finns fortfarande många hjälporganisationer på plats och de flesta av dessa jobbar med rehabilitering av de tusentals familjer som förlorade sina utkomst möjligheter. Kokospalmerna som stod för mycket av provinsens inkomster blev svårt skadade och det tar flera år för dessa att läka. Annars var det väldigt grönt och vackert efter flera månaders regn. Jag upphör aldrig att förvåna mig över hur frodigt detta land är, värmen och fukten ger en natur som liknar en djungel. Och människorna i detta land har en otrolig förmåga att komma igen efter katastrofer. Jag har frågat folk, hur det kommer sig att de är så starka och så modiga i sina svårigheter. Svaret jag fått är att de är vana sedan många generationer tillbaka att se framåt och inte stanna i mörkret. Tyfoner, jordbävningar, översvämningar, vulkanutbrott och jordskred avlöser varandra. Förutom ett inbördeskrig nere på Mindanao som varat i över 30 år.

Resan gick med propellerplan

Vy över Tacloban området

Många hus står idag tomma med gapande fönster. Man har inte råd att laga dem.

Här i denna arena som ligger precis vid havet, omkom ca 1000 människor som tagit sin tillflykt dit mot stormen, intet ont anande att en tsunami liknande våg på ca 6 meter skulle svepa genom byggnaden.