Funderingar, MC och jobbet

Lite filosofiska funderingar, inte särskilt djupa men tänkvärda ändå.

Tänk om vi alla  kunde lära oss lite levandskonst av undulat-släktet.

 Vi har 2 stycken hemma hos oss, en gul liten dam och en blå herre.

 För det första så är de ALLTID glada, sjunger och kvittrar och skuttar runt av hjärtans lust. De älskar varandra och vill sitta nära och kuttra och tala vackra ord.

De gör det mesta tillsammans i stort samförstånd, de flyger ner till den fyllda matskålen och äter från varsitt håll utan att kolla vem som får mest. De sitter uppe på det lilla huset i buren och hackar och knackar tillsammans, jag tror det är för att hålla näbbarna i trim.

 Som sammanfattning visar de glädje över livet, kärlek, generositet och samarbetsvilja. Inga dåliga egenskaper för att vara små fåglar.

Värre är det med jyckarna i huset. Där bevakas matskålen ilsket av både små och den store. Kom inte nära MIN mat, den är bara min. Själviskhet, revirtänkande och avundsjuka är tyvärr väldigt vanligt också bland oss tvåbenta varelser. Vi vill vara bäst, vackrast, duktigast, ha rest mest, ha flest vänner på Face Book, ha det finaste huset ochden tuffaste bilen, den klyftigaste ungen osv osv....

Igår söndag var Thord och jag ute på en KORT tur med motorcykeln. Det var en härlig upplevelse att känna lite fartvind blåsa in i under visiret. Men ärligt talat är jag en väldigt feg åkare så det blir nog inga längre turer för min del. Men visst ser det tufft ut på kortet och det var det som var meningen. Här föll jag i min egen fälla....jag vill verka tuff......

Nu tar vår lilla förskola form inne på Hills of Grace området. Maricel, en av staffen är en hejare på att måla så nu ser det väldigt barnvänligt och inbjudande ut.

Veckan som gick var jag ute på en tur till Shining Light Learning Center och där hälsade jag på ett av fadderbarnen som går på skolan. Utanför deras hus låg denna enorma Jack Fruit. Den luktar inte gott men den är söt och god om man håller för näsan....