Barnläger på Hills of Grace

Denna veckan har vi barnläger för 134 barn och yngre tonåringar mellan 7 och 14 år . Det är helt fantastiskt roligt att se dem på Hills of Grace i 3 dagar. De bor i svenska militär tält och har sina samlingar på 3e våningen i huvudbyggnaden. Lek, bibelundervisning, sånger, tävlingar, mat och uppträdanden varvas i en stor glad

 ” Happening”. Atmosfären är på högvarv och ljudvolymen lika hög, men Oh så roligt dessa barn har, varav många bor i kåkstäder i smala gränder i olika delar av Manila och detta är den enda utflykt de gör under hela sitt sommarlov.

Bilderna får tala för sig själva

Mattanterna gör ett otroligt jobb i värmen.

Nu är det VARMT- temperaturen kryper sakta upp till 35/36 grader inne i Manila och här på Hills of Grace är det drygt 32 . Man håller sig helst inomhus men sen måste man ju ändå ut. Då letar man efter skugga, var den nu finns och försöker låta bli att skynda sig eller stressa. Ändå dröjer det inte lång stund förrän man är genomblöt i svett. Som jag berättat tidigare är skolorna stängda men denna årstiden är det LÄGER- tid och just nu förbereder vi oss för att ta emot 170 barn och ungdomar på Hills of Grace.  I en container som kom från Sverige förra året fanns det flera militär-tält skänkta av Svenska Försvaret och dessa är nu uppsatta för att bli sovplats till läger deltagarna. Spännande....fler nyheter om detta kommer.

Så har vi fått en lekplats på Hills of Grace, skänkt av Gunnarssons Tråd i Hillerstorp. Den kom på plats under veckan som gick och vilken glädje det var för Reggie, Vernon och de andra små att klättra, gunga och åka rutschkana för allra första gången i sitt liv. De hanterade den nya situationen som om de aldrig gjort annat. Underbart !

Denna lilla baby är tillfälligt på Undernäringskliniken, hon är 3 månader men väger 3, 5 kg och var extremt undernärd när hon kom. Den unga mamman kommer hit och ammar varannan dag, för att uppehålla kontakten med barnet och hålla igång sin bröstmjölk.

De 2 första familjehusen är nu färdiga . Onsdag blir det en

 ” Välsignelse- stund ” med närvaron av någon lokal myndighet samt  personalen på Hills of Grace.

( På tal om kackerlackor som jag skrev om i förra bloggen så vaknade jag häromnatten med en sådan i håret. INTE ROLIGT. Det var svårt att somna om, jag lät en liten lampa vara tänd resten av natten för de fula krypen är ljus skygga.)

Tillbaka i Manila

“Hemma” igen i Manila.

Efter en månad i Sverige och många dagar tillsammans med underbara Lily Rose var det dags att lämna henne, våra 4 barn, annan släkt och vänner. Det är alltid svårt att säga adjö. Ibland tycker jag att jag inte gjort annat än att säga farväl under livets gång- för längesedan till mina föräldrar och på senare år till våra barn.

Jag brukar inte resa ensam….under mina år med Thord så har vi alltid följts åt på långresor, eller så har han rest själv, så det var med lite undran jag gav mig iväg i onsdags för att ta mig tillbaka till Manila på  andra sidan av vårt runda klot. Jag hade goda vänner som skjutsade till Kastrup och det var ett bra stöd. Sen, ja sen rullade det bara på eller ” flög på”. Med ett stop i Dubai landade jag efter ca 19 timmar i ett riktigt varmt Manila. Hade jag glömt hur varmt det är här eller hade jag lagt på mig underhudsfett under månaden i Sverige, inte vet jag, men svettigt var det. Nu bara efter ett par dar känns det bättre.

Några små blänkare från resan:

Det finns en liten barnsång som går så här ” Världen är så stor så stor, Lasse Lasse liten ” men det  har det blivit ändring på i och med globaliseringen, resandet mellan länder, arbetskrafts-förflyttningar, flyktingströmmar osv...Numera är världen liten. Ett litet exempel: På flyplanet i sätena framför mig satt ett litet gulligt äldre kinesiskt par.De kunde ingen engelska så man hämtade en kinestalande flygvärdinna som talade mandarin med dem. Senare hamnade jag bredvid dem på en transfer buss. En ung svensk familj satt på min vänstra sida så vi började prata lite om deras små barn och då vaknade det gulliga kina-paret till. Å är ni svenskar, frågade de på svenska ! Vi är också från Sverige, vi bor i Hässleholm ( råkar vara min födelsestad) och är på väg till Hongkong på semester. Visst är världen liten, Lasse Lasse liten !!!

Som reselektyr hade jag en veckotidning med väldigt fina bilder på kronprinsessan Viktoria och hennes lilla Estelle. Dessutom påbörjade jag en mycket gammal bok som varit min pappas, en  bok av William Barclay som handlar om bönen ”Fader vår”. Jag ska läsa den sakta och noga för det finns oerhört mycket kunskap och djup i denna bön som beds i alla kristna kyrkor överallt i världen.

Bakning med förhinder

När jag ska känna att jag landat efter förändringar i mitt liv så ställer jag mig och bakar bröd. Att sätta igång en stor deg med fullkorns vete, solrosfrö, havregryn och krossade linfrön hjälper mig att komma i gängor, det blir en slags normalisering av tillvaron. Så skedde idag men ack det blev med förhinder. När jag gjort färdig degen ser jag till min förskäckelse ett stort svart djur i den - en kackerlacka, minst 2 cm stor. HUR  den hade hamnat i min deg är en gåta. Jag stod en stund och dividerade med mig själv om jag bara skulle plocka ut den och sen baka färdigt eller....Men nej, risken var för stor att ett ben eller en antenn gått av och skulle stanna kvar i brödet och vid varje tugga skulle jag undra om det var det jag tuggade på. Så ut åkte den degen och en ny kackerlackefri gjordes. Det ska bli gott med nybakat bröd imorgon.....

Påsk på Filippinerna

I torsdagskväll fotvandrade tusentals och åter tusentals katoliker upp till en speciell kyrka som ligger i Antipolo. De går förbi området där vi bor, de går och sjunger, bär på sina barn, köper dricka och frukt i små stånd utefter vägen, de är pilgrimer i alla åldrar. Påsktiden på Filippinerna är helt fokuserad på budskapet om Jesus död och uppståndelse. Man mediterar och stannar upp vid olika stationer där påskens händelser är synliga i bild och berättelse. Det är den tid då man ger Gud löften och ber om bönesvar.

 Från detta har vi kommit långt i vårt sekulariserade svenska samhälle. Och det känns inte som det ska.

Människan behöver tid för eftertanke och begrundan, tid att skåda innåt och stanna upp inför de eviga värdena.

För eviga värden finns det i motsats till materialism och konsumism.

En God fortsättning på Påsken.

Stora vagnar med Påskens budskap dras genom gatorna

Pilgrimer i alla åldrar vandrar, "Alay Lakad" heter det på tagalog, vi går tillsammans.