Kampen mellan skolan och dagens behov av mat.

Under många år har Barnmissionen öppnat upp för volontärer som vill komma och hjälpa till, kortare eller längre tid. Under våren är Emma och Kenneth Newman här, först och främst för att arbeta med projekt i Tacloban. Häromdagen bad jag dem göra ett par intervjuer i Payatas med ett par av de många skolbarn som får stöd för sin utbildning. Antalet sådana elever i Barnmissionen är ca 860.

Kampen mellan skolan och dagens behov av mat

Av Emma och Kenneth, volontärer

Människorna som bor i Payatas lever främst av att sortera sopor på soptippen. Gatorna som vi går på ligger intill sopberget och där bor tusentals familjer. För barnen är det ingen självklarhet att få gå i skolan, då de ibland behöver vara hemma och passa sina syskon och många av dem har inga pengar till skolgång. Skolan är gratis, men skoluniform, skolböcker och pennor m.m. måste man betala själva.

Jessa, en tjej på 18 år,  har flera gånger funderat på att sluta skolan för att hjälpa till hemma. Hon brottas med det dagligen, eftersom hennes far, Bonifacia, är sjuk och gammal. Jessa har endast två år kvar tills hon är klar med sin college utbildning, men familjen har det tufft idag och de behöver pengar till mat nu. Jessa får stöd att gå i skolan via Barnmissionens Sponsorprogram, stött av ABC Island. Sponsringen är det som kommer att ge henne möjlighet att komma vidare. Utbildningen hon går på, ” Hospitality and Restaurant Services”  hoppas hon ska ge ett jobb som kan betala utbildningen till fler av hennes 5 syskon. Ingen av hennes syskon eller föräldrar har gått klart skolan. Hennes äldsta bror, 27 år gammal arbetar på soptippen. Brodern som är 25 år gammal är gift och har två egna barn. Jessas mamma, som är 48 år gammal, arbetar 2 dagar i veckan som städare och tjänar 350 pesos/dag . Pappan kämpar med astma och har svårigheter att stå och gå, han är 60 år gammal och han arbetar extra när han orkar och kan. Här på Filippinerna hjälps familjen åt, individualism finns inte utan alla bidrar till att få lite mat på bordet. Jessa bär ett tungt ansvar på sina axlar, då hennes skolresultat kan hjälpa hennes familj till en bättre framtid.Det är svårt att sätta ord på behoven som finns, men ett som är säkert är att varje liten peng som kommer in gör definitivt stor skillnad i människors liv här. Att bidra till barns utbildning ger inte bara barnet ett lyft utan även en hel släkt, eftersom man hjälps åt.

Bilden nedan är tagen på väg till Jessa, en av de tjejer som har möjlighet att gå i skolan pga  av det stöd som bland annat faddrar på Island ger.

Jessas familj bor i ett litet hus med bara ett rum, ovanför rummet finns ett loft med yta för några att sova. På betonggolvet ligger Jessas brorsbarn, en liten baby som Jessas far pysslar om. Familjen tar emot oss med värme när vi kommer. 

Jessa är en vacker tjej med ett stort leende,som berättar för oss att hon är glad för sina vänner i skolan. Hennes klass består av 42 elever. Skolan börjar kl. 15 och slutar kl. 21 och det tar cirka en timme för henne att ta sig dit. Hennes dröm är att få arbeta som turistguide en dag. Vi blir lite nyfikna på vad hon skulle vilja visa oss om vi var turister. Hon svarar lite blygt, Boracay och Manilas Luneta park eftersom det finns mycket av Filippinernas historia där. Vi uppmuntrar henne att fortsätta kämpa på med skolan, så hon har möjlighet att komma närmare sina drömmar, då vattnas hennes ögon och hon ler.

Loppis och besök på Sitio Pintor

Den 31 januari utannonserades en ” Garage Sale” dvs ett loppis av saker som legat i åratal i förråd, delvis på Barnmissionens förra center. Det kom mycket folk och det allra mesta försvann till olika hem i närområdet. En rullstol skänktes till en CP - skadad pojke som hittats genom Kiddy Bible Class. Hans utblick över omgivningen blir säkert annorlunda efter detta.

Damen är överlycklig trots att kylskåpet är väldigt gammalt och inte fungerar. ALLTING går ju att laga

Gamla fotdrivna symaskiner har numera ersatts av el drivna på våra kurser. Nu såldes de gamla

Idag har jag varit med vårt hälsoteam uppe vid soptippen i Sitio Pintor. Den mobila medicinska enheten åker dit varannan vecka för att titta till barn, mammor och en del vuxna. 5 barn togs i Barnmissionens bil till det statliga hälso-centrat i dalen  där det finns en läkare. Behoven vid soptippen är överväldigande men det finns ändå alltid något man kan göra för att hjälpa och lindra, trösta och uppmuntra, ge råd och upplysning

Just nu är det torrtid  och då går alla Sitio Pintor barnen smutsiga för det finns inget vatten. Man köper vatten i dalen till att dricka och tvätta kläder, och det kan man ju inte slösa med............

Den här mannen är "Area Leader"  i området och har bott där sen urminnes tider.

Denna mamma är 37 år och har fött 14 barn varav 2 dött. Hon bor i skjulet nedan och där sover idag 12 personer. Idag hade de ingen mat till lunch, de får vänta tills ikväll då pappa kommer hem med pengar.

Denna damen har 5 barn, den minsta i hennes famn är ett riktigt miniatyrbarn , 2 månader gammal men rätt pigg och stadig i nacken ändå.