2014 är slut. Gott Nytt 2015

En av de sista dagarna, innan vi reste till Sverige för att fira jul, tog jag denna bild av gatan utanför Barnmissionen och Hills of Grace. En underbar regnbåge lyste över Sierra Madre bergen med bud om HOPP.

Idag är det årets sista dag, det är dags att tänka både bakåt och framåt. Jag har aldrig varit intresserad av att ge nyårslöften. Eftersom jag har ett ganska känsligt samvete och vill hålla vad jag lovar, känns det bättre att inte lova för mycket, för tänk om man misslyckas.

Året som gått har varit fullt av dramatiska händelser på olika plan.

Internationellt sett, har det varit ett turbulent och brutalt år. Terrorgruppen ISIS framfart, Kriget i Ukraina, Ebola epidemin, flera svåra flygolyckor,  översvämningar och andra naturkatastrofer är bara en del av allt som timat. Vi har påminnts om att det var 20 år sedan Estonia sjönk och 10 år sedan tsunamin skördade ca 230 000 offer. Thord kommer aldrig att glömma sin resa till Indonesien, veckan efter tsunami katastrofen,  där han för PMU´s räkning, fyllde tre-fyra lastbilar med förnödenheter i staden Medan, blev skjutsad över bergen till andra sidan av landet och levererade sin last till överlevande på ön Nias. Förödelsen och den kusliga tystnaden är vad han minns bäst.

Som sagt, året har varit fyllt av dramatik och sorg. Sedan finns det oändligt många glada berättelser men tyvärr är det inte de som fyller våra TV-skärmar. Jag tänker på alla människor som fått vara med om att lyfta, bära, hela, glädja, vinna över motgångar och se sina drömmar gå i uppfyllelse.

På Barnmissionen har åtminstone den första halvan av detta år markerats av återuppbyggnaden och rehabiliteringen av hus och skolor i Tacloban efter tyfonen Haiyan. För övrigt har alla projekt inom missionen fortsatt oavbrutet med något nytt tillägg bl.a. har en mobil klinik varit i verksamhet sedan juli månad och hundratals patienter har fått hjälp med råd och medecinering. Det är med stor tacksamhet till Gud och till generösa människor som gjort det möjligt att ge fattiga barn skolgång, arbetslösa yrkesträning, föräldralösa barn en familj och ett hem, sjuka barn medecin och hundratals barn evangelium. Om du är en av dem- STORT TACK.

På det Personliga planet blev 2014 ett dramatiskt år med Thord på sjukhus i Manila under maj månad för en stroke i thalamus. Djupt tacksamma ser vi tillbaka på en snabb återhämtning, även om inte 100%. En mindre men dock viktig förändring i våra liv har varit att vi flyttat från det hem vi bott i under 10 år till ett av husen på Hills of Grace. Att slippa sitta ca 3 timmar i svårt luft-förorenad trafik tur och retur till jobbet har varit ett lyft.

Julen har tillbringats i vårt hus i Mittskåne omringade av älskad familj. Den för oss ovanligt stora granen inköptes av vår dotter Marie och hennes man, hemma över julen från uppdrag i Jordanien.

ETT GOTT OCH VÄLSIGNAT NYTT ÅR 2015

”May the Lord give you the desires of your heart and make all your plans succeed”

 Ps 20:4

Julfest vid Payatas soptipp, glada skolbarn och glad personal

Veckan innan jul.....Även här på Filippinerna är det ganska mörkt på morgnarna nu. Det går inte att jämföra med Sverige förstås men ändå. De barn i Barnbyn, Open Heart Childrens Village, som går i skolan tidigt, lämnar sitt hem redan klockan 6. Och då är det nätt och jämnt ljust. I den stora statliga skolan som barnen går i, har man 3 skift om dagen pga det stora antalet barn. Nu ser alla barnen fram emot julledigheten som infaller på fredag. Just idag har en lokal Rotary klubb ordnat en fest för alla 26 barnen, då blir det en julklapp och godis i långa banor, någonting ingen av dessa barn varit vana vid innan de kom till Hills of Grace.

De här skolbarnen börjar först kl 12. De åker tricykle till skolan.

Som jag nämnde i en tidigare blogg, har vi 17 olika julfester  i Barnmissionen, eftersom arbetet är så mångfacetterat och finns på olika platser, geografiskt. Thord och jag var med på julfesten för grundskolebarnen i Payatas. Barnens föräldrar får ett ekonomiskt bidrag för att kunna ha sina barn  i skolan. När man ser dessa elever finklädda och välkammade på festen så kan man  inte ana vilka förhållanden de flesta barnen har i  sina hem. Det är fattigt, trångt, det luktar illa från soptippen där en hel del föräldrar arbetar med att sortera sopor, det finns gott om alkohol och droger i omgivningen och hög arbetslöshet. Att få ge dessa barn en chans till utbildning är en förmån. Tack ABC Children`s  Aid Iceland som under minst 25 år stöttat detta sponsor- arbete ekonomiskt.

Utefter denna gata bor flera av skolbarnen i Sponsor Programmet

Om några dagar reser Thord och jag till Sverige för att fira jul med älskad familj. Tacksam och glad.

Hur det blir med bloggandet, kan jag inte säga just nu. Kanske det får vila ett tag.

Jag vill önska dig som läser min blogg en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År fyllt med välsignelser som du kan dela med andra. 

Efter en av julfesterna på Hills of Grace blev det mycket PANCIT över, samt BIKO som är en riskaka, så då blev alla vi på kontoret glada, Dotty, Zeny, Joice, Anabelle, Emy, Lolit och Cathy 

Man kan stava Christmas på fler än ett sätt

Tyfonen Hagupit har dragit förbi

Helgen som gått har varit en väntans helg för oss i Manila. Det har blivit många uppkopplingar på internet och ständig bevakning av väder prognoserna på amerikanska CNN. Allt för att veta vad som hänt utefter tyfonen Hagupits väg över Filippinerna. Vi har varit oroliga för att de stackars innevånarna i Tacloban skulle drabbas ännu en gång. Staden som ännu inte tagit igen sig efter Tyfonen Haiyan förra året.

Vägen som Hagupit tog, gick  norr om Tacloban men bilder som nu läggs ut på internet visar att det ändå blåste ordentligt därnere, slumhus har ramlat, tak har blåst av och gator har varit översvämmade. Trots det så ledde den katolske prästen i staden idag en stor tacksägelse-gudstjänst till Gud för hans bevarande hand.

.

Området Samar nordost om Tacloban, det område som tog den första stöten från oväderssystemet,  har man inte fått så mycket nyheter ifrån ännu, så där kan situationen vara riktigt dålig.

I Samar flydde många in i grottor

De flesta människor som bott i utsatta områden utefter tyfonens väg, har evakuerats, med eller mot sin vilja, till högre områden i rädsla för stormvågor och jordskred. Vi har siffror på att upp  till 800 000 människor har hamnat i evakuerings läger. Många gör det motvilligt för man är rädd för att plundrare ska gå in i deras tomma bostäder och stjäla de få tillhörigheterna som finns där.

Myndigheterna har gjort en fantastisk och  beundransvärd insats  när det gäller att spara människoliv. Tills ikväll, måndag i Manila,har man hittat 28 döda efter tyfonen. Den siffran kommer säkerligen att stiga men är ändå bevis på insatsernas effektivitet.

Nu har tyfonen i princip dragit  förbi Filippinerna. Här i Manila kan det fortfarande komma in regn under natten. Det har varit mulet hela dagen och bara duggat hitintills.

Vi är så tacksamma för alla som bett för Filippinerna under denna ovissa tid och vi är oändligt glada att det inte blev någon ny HAIYAN.

Ny tyfon ? Barnens julfest och marknads besök.

En ny super tyfon verkar vara på väg in mot Filippinerna , till samma område som Haiyan i November förra året. Det får bara inte hända igen, är allt jag tänker. Folk har nätt och jämnt fått ordning på sina liv. Vi ber och hoppas att den ska ta en annan väg.

Jag lovade en ny blogg när jag varit på min första julfest. Här kommer den:

Igår var jag i Kasiglahan, det är en s.k. ”Relocation area” för tusentals människor som blivit förflyttade med eller emot sin vilja från slumområden inne i Manila som jämnats med marken.  Här har staten byggt långa rader radhus, med smala gator mellan husen. Varje hus är 25 km2 stort, oavsett hur många man är i familjen. Man får betala en liten avbetalnings-summa under 30 år för huset.

Här ute i Rodriguez där Missionen har sitt center bor det nog sammanlagt 250 000 människor, som på detta sätt fått nytt boende. Julfesten igår var i ett sådant litet radhus som gjorts om till kyrkolokal. Du kanske inte tror mig, men vi var säkert 80 personer inne i rummet. De filippinska barnen är väldigt små så det ryms många, och sitter man tätt på golvet går det faktiskt att få in så många som 80. Hur temperaturen var inne i den lilla lokalen kan du lätt ana. Man kunde knappt andas.... Men glädjen stod högt i tak och ingen gnällde över värmen ( utom jag ).

Det gick inte att få alla med på en bild som ni förstår.

 Julspelet med Betlehems budskap om Jesus barnet förmedlades till en tyst och andäktigt lyssnande skara.  Och sist fick barnen ett matpaket och en julklapp. Vilken fest, vilken upplevelse .....

Kung Herodes och hans soldat

De vise männen får syn på stjärnan

Idag följde jag med missionens kock, Thess, till marknaden kl 6 på morgonen och provianterade kött och grönsaker. Det är en alltigenom intressant upplevelse.

Tack vare min goda vän Ethel Svedebring, som skickade två saffran paket på posten till mig, blev det lussebullar.