Undernäring- ett stort problem, vattnet stannar kvar och Vasa skeppet

Arbets rapport:

Dagarna rullar på och Thord och jag börjar nu planera för vår återresa till Manila nästa vecka. Det känns inspirerande och spännande att få fortsätta arbetet bland barn och vuxna som lever under svåra förhållande. Jag fick ett mail igår från Badeth , som är sjuksköterska och arbetsledare för hälso programmet i Childrens Mission, Philippines. Hon ansvarar bland annat för ett projekt där vi skickar ut s.k.  ” Community Nutrition Workers” i slumområden och kåkstäder för att nå familjer med undervisning.

Insatsen börjar med en vägning av barn upp till 6 år, detta är de år  då undernäring har svårast konsekvenser.

När 58 barn vägdes i området Avatex, som är granne till Hills of Grace, var det 24 barn som var underviktiga. Nästa steg var att hälsa på i dessa familjer och göra en utredning av vad orsakerna kunde vara. Om barnet var sjukt hänvisades det till kliniken på Hills of Grace. För övrigt är det oftast brist på kunskap som är roten till problemen. Men såklart är det också en ekonomisk fråga- man har helt enkelt  inte råd att ge sina barn näringsriktig mat.

Badeth berättade i sitt mail att de nu kommit igång med mamma-klasser med undervisning i olika relevanta ämnen.  Frågorna från mammorna var många bl.a. ”Kan man röka och dricka sprit när man är gravid?”.  Hitintills har CNW staffen haft 2 välbesökta lektioner och det återstår 8 till.

Nästa vecka börjar man arbeta i ännu ett område, Sitio Pintor alldeles intill Rodriguez Soptipp. Där är nöden ändå mer iögonfallande och vi tror att insatsen kan betyda mycket för familjerna som bor och arbetar  där med sopsortering.

Soptippen ligger i en grop dit folket går för att sortera plast, metall och tyger. Detta säljs till uppköpare. Man kan tjäna ca 30 kronor på en dag.

Så här bor man alldeles i närheten av tippen.

När det gäller översvämnings-katastrofen är den ju långt ifrån över för oändligt många familjer. Jag vet att i stadsdelen Pasig, där en norsk mission arbetar och bl.a.  har en grundskola, vadar folk fortfarande i vatten upp till anklarna.

Fotona nedan är tagna just i Pasig vid förra översvämningen 2009. Vattnet stannade i ca 3 månader då, innan det rann undan helt. Vi i Barnmissionen kommer antagligen att fortsätta med någon sorts hjälparbete framöver där sådan behövs.

Privat:

Vi hade en fin resa till Stockholm och fick möjlighet att dela dagarna med 3 av våra annars Malmö- baserade barn. Bl.a. gjordes ett besök på Vasa- museet på Djurgården- en intressant upplevelse att sätta sig in i hur det kan ha varit den ödesdigra augusti-dagen 1628 då detta skryt-skepp, som det ju var, pinsamt sjönk på sin jungfrufärd i fjärden pga för lite barlast....

 Idag upprepar sig historien med sjunkande skepp men av andra orsaker, såsom överbelastning av folk och oväder. På Filippinerna sjönk en färja för några år sedan i en storm då hundratals människor omkom. Havet tar och ger inte tillbaka!

Regalskeppet Vasa som drar tusentals turister varje år.



Att få tillbringa tid med barn och barnbarn är ovärderligt.



Resor och uppföljning av förra veckan

Thord och jag är ute på en biltur just nu från Höör, till Halmstad trakten, Värnamo och sist Stockholm. Vi njuter av det vackra vädret som begåvats södra Sverige. Äntligen kom det – och det först NU när alla barn ska börja skolan och folk inte har semester längre.

Vi kör runt i en gammal Skoda som snart gått 40 000 mil, men för att vara riktigt sanningsenlig så har motorn blivit bytt en gång.

 Skördetröskorna är igång på fälten och det doftar av nyslaget hö där vi drar fram med fönstrena öppna. Vi har ett intressant uppdrag i helgen och det är att tala om Bangladesh Missionen till intresserade och engagerade människor.

Men vi kan såklart inte släppa  vår oro för Barnmissionens arbete i Manila efter översvämnings- katastrofen och fortsätter att hålla kontakt med medarbetarna där. Vi har precis fått reda på att Barnmissionens skola på Shining Light Center, 3 mil utanför Manila varit avskuren en vecka pga ett stort jordskred av själva huvudleden in till stan. Jag läste idag på internet att Filippinerna är det tredje landet i världen när det gäller antalet omkomna i jordskred med 4583 registrerade döda mellan 2004-2010.



Så här såg vägen till Shining Light ut förra veckan, nu är den i alla fall framkomlig enligt vad vi hört.



Vi vet också att områden norr om Manila, Bulacan, fortfarande är översvämmade och för varje dag som går, där vattnet inte sjunker undan, växer risken för epidemier, sjukdomar och diarreer. Dengue feber fallen har ökat drastiskt skrev vår hälso-ansvariga sjuksköterska  Badeth Megano i ett mail idag. Dengue är en tropisk feber-sjukdom som överförs av en mygga som frodas i fuktiga förhållanden.

För övrigt har man fortsatt att arbeta med barn i evakueringsläger genom ”Child Friendly spaces”



Dessa bilder är från Team Mission i Bulacan, norr om Manila



Vi når barnen.

Vi håller fortsatt kontakt med Barnmissionen i Manila och vet att man upprättar "Child Friendly Spaces" på flera platser under denna  veckan. Denna aktivitet är riktad till barn som vistas i evakuerings-läger pga översvämningarna. Dessa barn far ofta illa mentalt då de vuxna runt omkring dem, dvs föräldrarna, inte har varken tid eller ork att bry sig. Barnmissionens medarbetare samlar barnen till lekar, tävlingar, sång och berättelser samt förser med ritverktyg så de kan berätta i bilder vad de varit med om. Det fyller en enorm funktion på det viset att barnen kanske  minns dessa aktiviteter i framtiden istället för det kaos som  katastrofen orsakat í deras liv. Man kan förebygga trauma i form av mardrömmar och negativa tankar.
Vi har fått några bilder idag, tyvärr icke av den bästa kvaliten men lägger ut dem ändå.

Nedan följer ett par bilder jag hittat på nätet , jag vet inte om den översta är autentisk eller om den är en "data-konstruktion" det går ju att göra det....ser annars otroligt farligt ut.

Bröllops paret är äkta och titlen under det fotot var:
Kärleken övervinner allt.

Nödhjälpen når ut till de behövande

Det är lördag när jag skriver detta. Vi har varit i kontakt med Manila hela veckan, senast igår, för att följa händelseutvecklingen efter de svåra översvämningarna där . Det har tydligen slutat att regna och solen har tittat fram lite försiktigt, och det är ju en förutsättning för att situationen ska normaliseras. Vattnet har sjunkit undan på en hel del platser men kvarstår i lågt liggande områden såsom Pasig och Taguig.

 Alla som kunnat har varit engagerade i hjälparbeten på olika sätt. Myndigheter, kyrkor, biståndsorganisationer och enskilda individer har dragit sina större eller mindre strån till stacken för att lindra effekterna och lidandet för de drabbade.

Thord har lett Barnmissionens hjälparbete från hemmafronten genom att dagligen vara i kontakt med fältet, ge en arbetsplan på hur hjälpen skulle se ut  och vad som skulle göras samt ordnat och förmedlat ekonomin för hela insatsen. Där vill vi gärna ge en eloge till den norska Barnmissionen med Harry Haraldsen i spetsen som var först ut med att lova 30 000 norska kronor till relief arbetet. Stort tack !! Tack också till Barnmissionens chef Bo Wallenberg  och alla andra för oss okända som ställt upp i denna nödsituation.

På Hills of Grace och Barnmissionens Center där, har det varit febril aktivitet hela veckan och igår fredag fick vi en rapport om vad som utförts. Vi känner oss stolta och glada över alla de duktiga medarbetarna som trotsat regnet och de jobbiga transporterna till och från Centrat för att hjälpa sina medmänniskor.

Det har organiserats s.k. Child Friendly Spaces för ca 1500 barn i tre olika områden. Då samlar man barnen som är i evakueringsläger till aktiviteter som kan hjälpa dem att komma över det trauma det är att fly från sitt översvämmade hem. De får prata med vuxna som lyssnar, de får ”rita av sig”. Man sjunger med barnen och berättar bibelberättelser och låter barnen spela spel.

I området Kasiglahan delades det ut varma måltider till 700 vuxna förutom barn. När allt är blött går det ju inte laga egen mat .

Man har packat matpaket med ris, burkmat och hygienartiklar och delat ut till 680 familjer, mul[iplicera det med 5 så får du antalet individer.

På Barnmissionens Center i Molfrid fick många familjer en fristad och skydd från regn och vatten när det var som värst i början på veckan. Många vågar inte lämna sin hem av rädsla för att deras ägodelar ska bli stulna.

Vi hoppas nu att hela situationen ska återgå till normala förhållanden men det kommer att ta lång tid för väldigt många. Tänk dig själv att förlora ditt hem även om det bara är ett skjul, alla dina ägodelar har varit dränkta i lervatten, du har förlorat den lilla inkomst du brukar få genom att sortera skräp och sälja , därför att soptippen stängts tillfälligt. Ja det är en oerhört svår tid som många går till mötes och de behöver vårt fortsatta stöd i olika former. De behöver hjälp med hushållsartiklar, kläder, madrasser, hygienartiklar  och såklart pengar.

 Nedan kan du se CCF, Christ Commission Fellowships vädjan om hjälp

Översvämnings katastrof i Manila...igen...

Det har regnat och regnat och regnat i flera dagar över Manila med omnejd. Dammarna utanför staden har fyllts upp till brädden och nu lättar man på trycket genom att släppa ut vatten i floder och kanaler. Katastrofen är nu ett faktum för hundratusentals människor som bor i lågt liggande områden och kåkstäder utefter vatten dragen där de smält upp sina skjul.

 Det känns frustrerande att vara långt borta i dessa dagar men vi har varit i telefonkontakt med personalen och medarbetarna på Barnmissionen i Manila både igår och idag. Zeny Ablang, vikarierande missionsledare, berättade att Marikina floden som flyter i dalen i Rodriguez hade stigit med flera meter. En av de anställda i Barnmissionen hade översvämning i sitt hus ända upp till andra våningen. Vi fortsätter att noga följa händelseutvecklingen under resten av veckan.

Myndigheterna gör en enorm insats med att evakuera nödställda och strandsatta i uppblåsbara båtar, tar hand om hemlösa och ordnar tak över huvudet åt dem samt förser med matpaket ....men det behövs hur mycket hjälp som helst.

Vi har hitintills fått pengar från Barnmissionen i Norge och har börjat med matutdelning. Det kommer också att ordnas Child Friendly Spaces för traumatiserade barn som ofta blir följden av katastrofer.

Om du vill hjälpa till går det bra att sätta in en gåva på Barnmissionens konto:

Plusgiro   901080-2

Märk talongen

” Översvämning i Manila”

Bokskog, sol, bröllop och eftertanke.

Oj, det har redan gått 14 dagar sen vi lämnade ett varmt och fuktigt Manila för några veckors avkoppling från den asiatiska vardagen, jag kallar det inte rakt av för ”semester” eftersom Thord är på tå nästan varje dag i sin kontakt med medarbetarna ” på fältet”. Men det är helt OK för honom, han trivs med att ha det så.

Vi har bl.a. fått reda på att det varit stora regn över Manila med översvämningar på lågt liggande vägar och att skolor har fått stänga.

Vi har hunnit med lite av varje sen vi landade i den svenska verkligheten.

 En stor händelse var bröllopet där ett kusinbarn till mig gifte sig i Genarps kyrka. En väldigt fin vigsel-gudstjänst med mycket sång, åktur med häst och vagn för brudparet till gästgivargården där det firades med god mat, festlig stämning och många tal. Bröllop är det något speciellt med.

Stolt mormor

Det har blivit många promenader i bokskogen, solen har lyst de flesta av dagarna och det har varit så där lagom varmt, inte tryckande, fuktig och tung värme. Omväxlingen gör mig gott.

Men nog är det tomt på vägarna och gatorna här i Sverige, var finns alla människor ? När man är van vid att ett myller av människor, stora och små, bilar, motorcyklar, tricykles, lastbilar, bussar, jeepneys, hundar, katter, och tuppar trängs på vägarna så känner man sig lite ensam här. I Manila  stad finns det ca 14 miljoner innevånare. Sen finns det några miljoner till om man räknar in förstäderna.

Inte en bil i sikte, men en oerhört vacker himmel.

I veckan var jag vid mina föräldrars grav i Osby. Det är viktigt att tänka på dem som gått ur tiden. Jag blir  vemodig när jag mediterar över sanningen att all vår möda tar slut en dag. Då gäller det att ha förvaltat pundet vi fått dvs själva livet.



Generationer går och nya generationer kommer