Tyfonen Usagi, Family Day, snart Jul och Bangladesh besök.

Tyfonen Usagi, som kallas Odette här på Filippinerna, håller på att lämna de norra delarna av landet och är på väg mot Hongkong idag. Här i Manila har den orsakat ihållande regn med översvämmade gator på lågt liggande delar av staden. Ett 30-tal flyg mellan Manila och Hongkong har ställts in. Det ska fortsätta att regna ett par dagar till enligt prognoserna.

Trädgården är blöt och lerig

I fredags var det i alla fall uppehåll även om himlen var mulen och grå. Och tur var det, för då firades ” Family Day” på Hills of Grace för förskolebarnen på Open Heart Preschool och deras föräldrar och syskon. Family Day är en tradition på Filippinerna och firas på alla skolor någon gång under hösten. Det är alltid en rolig tillställning där barnen medverkar med sånger, man har tävlingar med både vuxna och barn och man fikar tillsammans. Varje familj hade tagit med sig matkorg hemifrån i fredags och alla var glada och verkade tycka om arrangemanget.

Nu är det jul igen....

Så snart den första BER- månaden anländer börjar man med julförberedelser på Filippinerna. Det betyder alltså septemBER. Man har spelat julsånger nu ett par veckor och idag på ett av de stora varuhusen stod tomtarna på parad.

På tisdag reser Thord och jag till Bangladesh på flera olika uppdrag. Vi ska besöka församlingar som är knutna till Free Christian Churches of Bangladesh, hälsa på eleverna på Home of Peace i norr, kolla ett get projekt samt åka ut i byar där s.k. Tutorial Schools drivs . Vi ska förflytta oss med både flyg och tåg inom landet. Tågresan norrut till Dinajpur  tar en hel dag. Med oss har vi stillbilds kamera, filmkamera, ljudupptagnings apparatur, papper, penna, idéer, målsättningar, en förhoppning om att allt ska gå bra och en bön till Gud om hans beskydd. Vi är tillbaka i Manila den 6 oktober.

Det regnar, fortsatt konflikt i söder och läger

Oj vad det regnar idag. Oupphörligt strilar det ner hela dagen, det är ett monsun-lågtryck som är på gång och det kommer säkert att orsaka översvämningar lokalt i Manila. Det får vi reda på imorgon.

Annars är det den väpnade konflikten nere i Zamboanga som är aktuell på de filippinska nyhetskanalerna. Jag har precis tittat på TV där den kvinnliga borgmästaren i Zamboanga satt i presskonferens och talade till media uppbådet. Där satt också armé chefen i sin uniform och uttalade sig om hur det ser ut idag 7 dagar efter utbrottet av stridigheterna. Ca 70 personer har dött, 67 000 människor har flytt ut ur staden, hus står i brand och den muslimska terror gruppen MNLF håller ca 100 personer som gisslan. Detta gör att militären inte kan gå in hårt och lösa konflikten. Vi får se vad som händer under veckan som kommer. Vi får hoppas på snar fred för alla civila, familjer med barn som är drabbade. ” Varför skola mänskor strida .....” ljuder det i mina öron.

 Veckan som gått har vi haft Sverige besök. Två medlemmar från den svenska styrelsen har varit här i olika uppdrag. En av dem organiserade 2 dagars workshop för ca 20 av de anställda i Missionen som har någon ledande position.

 

Så här kan en beskrivning av den filip. Barnmissionen se ut på en Workshop

 Det är roligt att förse besökare som aldrig varit här förut med inhemska frukter. Det finns många sådana: håriga rambutan, klistriga lanzones, den illaluktande durian, den söta underbara mangon bl.a. I matväg är det rätterna ”Adobo” och ” Pancit” som gäller. Adobo kan göras på kyckling eller griskött och den överskuggande smaken är vitlök. Pancit har kinesiskt ursprung med en bas av nudlar blandade med grönsaker. GOTT !



Rambutan påminner om Lichu i smaken



Veckan som kommer laddar vi upp för barnläger med ca 70 barn som ska bo på Hills of Grace i 3 dagar. Det är alltid en fantastisk upplevelse att se dessa barn, varav många kommer från oehört enkla förhållande, kåkstäder och en del från rena slumområden. Att få komma ut i en ren natur med gräsmattor, träd och blommor är något alldeles speciellt. Att få träffa nya kompisar och vara med på roliga intressanta samlingar är något som barnen bär med sig under lång tid framåt.

 Bilderna nedan är från det förra barnlägret i april iår

ny bebis, nya träd och nya bullar

I söndags föddes en liten pojke på Hills of Grace. Allt gick bra. Det speciella var att mamman bara är 15 år  och pappan kanske inte mycket äldre. Det finns väldigt många tonårsmammor här, särskilt bland de mindre bemedlade. Många gånger försvinner pappan till barnet redan innan det är fött och den unga mamman stannar kvar hemma hos sina föräldrar som hjälper till att ta hand om barnet. Många bor i storfamilj och barnen växer upp mitt bland en hög med släktingar.

Den här pappan gjorde något mycket ovanligt här på Filippinerna. Han var med vid förlossningen för att stötta sin unga kvinna. Hurra för honom !!! Och jag hoppas att han ska stanna hos sin lilla familj och forstätta att vara ett stöd för dem.

Det blir alltid någon konsekvens av ens handlingar....jag har vid några tillfällen slängt ut papaya kärnor i gräset utanför vår tomt där vi bor, det är ju ekologiskt eller hur ? Så gjorde jag innan jag reste till Sverige i sommar. Döm om min förvåning när jag finner två stora papaya träd utanför tomten när jag kommer tillbaka. Roligt och överraskande.

Vi väntar Sverigefrämmande idag som ska bo hos oss nästa vecka och då blir det till att baka kanelbullar. När man bakat dem måste man skydda dem från myrinvasion. Det gör man så här. Brickan på ett glas i en skål med vatten

Lite bilder som jag tog på väg  till och från Hills of Grace igår.