Påvebesök på Filippinerna

De sista 5 dagarna har varit mycket speciella för det Filippinska folket. Påven Fransisco har varit på besök. Vilken enorm händelse för detta djupt troende katolska land. Det är fjärde gången som någon påve besöker Filippinerna och sist det hände var 1995 alltså för 20 år sedan. I fem dagar har Manila varit i fullständig glädjeyra och landets  president Benigno Aquino utyste 5 röda dagar i sträck. Inga skolor, inga kontor eller banker har varit öppna i huvudstaden. Man  stängde t.o.m.  all flygtrafik både när påven anlände och när han lämnade landet.

Han har mötts av miljoner hurrande, gråtande and glada människor på de olika platser han besökt och överallt mötte han i sin tur folket med ett leende, en utsträckt hand, en kyss på ett barns huvud, en hand på en rullstolsbunden. Jag har tittat en hel del på TV under helgen, man kan inte annat när det land man arbetat i så många år genomgår något så viktigt för dem, och jag har slagits av denne mans ödmjuka hållning till livet, till sin egen position och sin roll i världen.

Tusentals människor samlades i Mall of Asia 

Vädret var inte nådigt i helgen, då ett djupt lågtryck med ihållande regn dränkte de miljoner som samlades till den avslutande mässan i Luneta Park. Men som en intervjuad person sa på CNN:  We Filipinos are waterproof. Vi Filippinare är vattentäta. Och det är sant om detta modiga och tåliga folk.

Mässa i Luneta Park

En tusenhövdad kör

Påven flög ner till Tacloban på lördagen för att uppmuntra folket som lidit så mycket under tyfonen Haiyan. Hans besök där fick kortas av pga det extremt dåliga vädret. När hans plan lyft från Tacloban,  skulle ett mindre plan med flera kabinetts-sekreterare lyfta också mot Manila men en stark vind  gjorde att planet, istället för att lämna marken, gick rakt ut i gräset 50 m från banan!!!!

Det har varit ett enormt säkerhets pådrag med tusentals poliser och vakter som hållit människo- massorna på plats. Tror aldrig jag sett så mycket poliser i hela mitt liv. Med den senaste tidens terrordåd i minnet har nog skyddet för påven varit en stor prioritering.

Nu är allt detta över och livet återgår till det normala.