Ett år idag sedan Tyfonen Haiyan drabbade Filippinerna.

Idag lördagen den 8 November är det exakt ett år sedan tyfonen Haiyan, kallad Yolanda på Filippinerna, slog till med en så förödande kraft att allt i dess väg slogs sönder. Området som drabbades ligger ca 100 mil söder om Manila och det omfattade flera stora öar, Leyte, Samar, Panay, Cebu m.fl. Aldrig tidigare uppmätta vindstyrkor på 275 km/timmen  svepte in på morgonen den dagen och slog en icke förberedd befolkning med förlamande kraft. Ingen vet hur många som omkom. Man har hittat och identifierat 6300 människor men minst 2000 till är borta, antagligen svepta ut i havet. För det som tog flest liv var inte vinden utan den ca 6 meter höga flodvågen som trycktes upp på land av vinden. Folk drunknade i sina hus och hem där de tagit skydd från vinden och regnet. INGEN kunde ana den  tragedi som skulle komma att drabba 11 miljoner människor varav 1,9 miljoner förlorade sina hem. Direkt efter tyfonen gick det inte att nå till befolkningen med någon hjälp. Flygplatsen var nästan jämnad med marken,  elen utslagen, vägar oframkomliga, vattendrag och avlopp förstörda, hus och hem sönderblåsta. För att överleva gick de drabbade in i  varuhus och plundrade, man attackerade varandra för en bit bröd och våldsdåd begicks i den mörka natten. Av de 1300 poliserna som var anställda i Tacloban dök endast 130 upp efter katastrofen. ALLA var drabbade på ett eller annat sätt. Regeringen beslöt att sända militär för att upprätthålla någon slags ordning. 

Ingen hade tid att begrava de döda

När jag skriver om denna katastrof kan jag än en gång känna den sorg och förtvivlan som jag upplevde veckorna efter tyfonen. Mitt hjärta kändes tungt av sorg. Tårarna rann utefter mina kinder gång på gång.  Jag kände vissa dagar, jag orkar inte tänka på det och ändå kunde jag inte låta bli. 

Denna lilla 11-åring visste inte var hennes föräldrar fanns.

På lördagkvällen den 9 november landade Barnmissionens samarbets-partner Humedicas läkarteam från Tyskland i Manila. Dagen efter fick de tillsammans med två av Barnmissionens personal plats på ett Herkulesplan som kunde landa på den förstörda flygplatsen i Tacloban. De kunde direkt ta hand om hundratals skadade.  En gigantisk hjälpverksamhet kom igång efter några dagar med olika humanitära aktörer från hela världen.

Barnmissionen gjorde en första akutinsats med utdelning av matpaket och dricksvatten, stora grupper av barn fick trauma stöd och ett sjukvårdsteam behandlade hundratals patienter. Om du var en av dem som gav pengar till denna katastrof så kommer det ett stort och varmt Tack från Filillpinerna. Ett stort tack också till de företag som ställde upp. Stor eller liten gåva betyder inte så mycket,  alla gåvor som getts av hjärtat är värdefulla och har bidragit till att lidande människor fått sina bördor lättade.

Köerna till matpaketen var oändliga

Både folk i staden och folk på landet fick matpaket

Efter att  den första akuta fasen av katastrofen var över, beslutades inom Barnmissionen att fortsätta hjälpen med att bygga upp och reparera skolor i det drabbade området. Det blev 7 låg och mellanstadie-skolor samt en helt ny high-school byggnad. En hel by med 391 hus som heter Scandinavian Village sedan BM byggde den för 24 år sedan, blev också reparerad.

I Scandinavian Village var varenda hus och hem drabbat

Denna High School i Scandinavian Village föll som ett korthus

Idag lever Tacloban igen.  Jag var där med Thord för några veckor sedan. Men för människorna som förlorat barn, föräldrar eller makar blir livet aldrig mer detsamma. De som förlorade sitt levebröd kämpar ännu en ojämn kamp för att överleva. Många organisationer är kvar i området och gör en stor insats just med att hitta arbets-tillfällen. En del bygger hus åt hemlösa, de tusentals som bodde längs med havet får inte bo där längre. Jag hörde en siffra igår att 25 000 människor är i behov av bostäder.

Barnmissionen hoppas kunna fortsätta att hjälpa offren för tyfon Yolanda på olika sätt. Mer om det längre fram....